Bjärnum, Skåne, Sweden

Ja, kära vänner, nu har jag tillbringat en hel vecka här i Skåne. Jag har, som bekant, påbörjat min utbildning på Musikteaterskolan i Bjärnum. Jag trivs ganska bra hittills, men har känt mig lite utanför ibland. I sådana här sällskap bondar folk uppenbarligen ganska fort, och jag är väl inte riktigt så het på gröten som vissa andra. Eller nåt. Just nu sitter jag i skolans datarum (tre gamla kolosser, men dom funkar) i svettiga danskläder. Jag övar dans nämligen. Ja, det finns många som jag kan tänka mig skulle ha kul åt att se mig på torsdag. Då ska jag nämligen ha min första balettlektion. Håhåjaja.
Utöver att dansa har jag för övrigt bestämt att jag efter detta år ska ha lärt mig att jonglera, samt att stå på händer mot en vägg.

Skolan ligger, som sagt i Bjärnum, men eftersom jag bestämde mig så sent för vad jag egentligen skulle ta mig till med mitt liv var alla lägenheter där slut när jag väl var redo. Detta är orsaken till att jag bor i Vittsjö, sju kilometer från Bjärnum. Därifrån cyklar jag varje morgon och eftermiddag. På min skolväg (landsvägen) finns en massa spännande saker. En väg som heter "G:a Porrarpsvägen" (vilket innebär att det nånstans finns ett ställe som heter Porrarp), en överkörd groda, en död fågel (påkörd är väl ett rimligt antagande), en massa barkbitar som ser ut som påkörda djur och skrämmer livet ur mig, ett hus som heter "Villa Karin" och ett som heter "Brittbo", ett hus som har hönor och säljer ägg, samt en skylt där det med röda bokstäver står skrivet "ARG KO LÖS HÄR". Jaa, jag bor på landet i Skåne.

Det har varit en spännande vecka. Vi har haft några filmkvällar redan, och en klassfest. Efter klassfesten sov jag hos Jodo, och blev erbjuden ett rum hos hennes hyrevärd, men det verkar sunkigt och skulle kosta mer än min lägenhet på 39 kvadrat, för bara ett sketet rum. Så mycket är det inte värt att bo i Bjärnum. Jag hänger i Vittsjö ett tag till. Jag har faktiskt en klasskompis som granne, och snart kommer en till, en jag tycker mycket om, så jag ger det en chans tills han har flyttat in.

Jaja, det här var en kort liten redogörelse för de viktigaste delarna av mitt nya liv. Jag längtar hem ganska mycket, men det ger sig väl med tiden antar jag. I förrgår fick jag ett brev av Johan Ahl. Jag blev glad, fast ledsen, för jag längtade efter mina vänner den dagen. Men det var ett väldigt fint brev. Nu återgår jag till min dans, och lovar att återkomma snart.

Puss alla kära!